Att hälla salt i såren


Det slog mig igår, när jag var lite nere och ledsen och jag hörde Knegg säga:
"Sluta hälla salt  i såren." Det slog mig hur bra jag är bra på att hälla salt i såren, kanske till och med bäst på att hälla salt i såren. För jag gör alltid så. Det kan börja med en liten liten sak. Som tex att tvN inte fungerar, sen slår jag i tån. Helt plötsligt har jag rabblat upp hela min barndom och alla ledsna minnen från högstadiet och sitter och skakar och gråter som aldrig förr. Att göra en höna av en fjäder så att säga. Men jag är nog så, likabra att vara ledsen för allt på en gång än att vara lite småledsen mest hela tiden.
Men det är ganska jobbigt också. För en helt perfekt dag kan falla samman över en liten grej som att man missat att raka bort några hårstrån i armhålan.
Men så är jag. En otroligt känslig människa som utan att tänka efter häller salt i såren och dramatiserar upp små problem till stora världsproblem. Dramaqueen även kallad.
Men det viktigaste är ju att jag i alla fall vet om det nu, att så är jag. Då kan jag, om jag vill, i alla fall förbättra det.


Och en bild som inte har något med saken att göra.

Men som jag tycker är lite smårolig.

Kommentarer
Postat av: kajsa

sån är jag också, kallas inte dramaqueen utan emotionally gifted! :)

2012-05-12 @ 18:01:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0