DET FINNS SÅ MYCKET JAG VILL SÄGA

Jag satte mig ner vid mitt skrivord, jag tänkte rensa bort och göra plats.
Jag hade glömt vad jag begravt bland alla papper. Det jag hittade var svårare än vad jag hade trott.
Det var gamla texter om kärlek. Det var gamla texter om hat. Det var långa dikter om hur jag ville alla lycka, hur jag ville dö. Det gjorde så ont att läsa, men det fick mig verkligen att förstå. Jag tror att man sjäv har en tendens att förtränga, att tvinga sin hjärna att glöma bort allt "detdära" som har hänt.
Jag vet att jag har gjort det i alla fall.
Det kanske inte var det bästa som hänt mig idag, men förr eller senare skulle jag hitta dom ändå. Jag rev ut allt onödigt. Som kladd och onödigt dystra ord. Jag behöll det som betyder mest för mig. Det som jag tror kommer att vara bra för mig att läsa längre fram när det inte gör ont att höra de hårda orden jag skrivet om mig själv. Tror att det kommer att hjälpa mig att förstå, hur det har varit och hur långt jag har kommit då.
Nu är det dags för nya texter. Ny tankar och idéer. Jag hade glömt bort hur fint det är att vara kreativ, att komma bort från datorn och göra något med dina egna händer.
Jag hade glömt bort att jag faktiskt är bra på att få ner en känsla på papper. (får man säga så om sig själv?)
En dag ska jag visa dig. En dag ska jag visa er alla.
Jag är glad att få detta överstökat. Nu är det ny kreativitet och nya känslor som jag ska få fram.






Kommentarer
Postat av: Maja

Så får man verkligen säga om sig själv!

Jag vill se allt fint :)

2010-08-05 @ 05:48:11
URL: http://mla-photography.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0