Linnéa 11 år

Jag tänkte att ni skulle få lära känna mig som liten. När jag inte hade smeknamnet Lin.
När jag endast var Linnéa. En liten Linnéa som skrev dagbok varje dag. Som fyllde sida efter sida
med tankar och skrev dikter för glatta livet.

Jag började att skriva dagbok när jag var typ 7 år. Eller så var jag 9. Kommer inte riktigt ihåg.
Men jag fick en dagbok. Den var ganska liten med massa sidor. På framsidan var det två hästar med
glitter och så fanns det såklart ett litet lås. I den skrev jag näst intill varje dag.
Jag skrev alltid vilket datum det var, år, väder och efter ett tag skrev jag till och med exakt vilken tid det var.
Det gör jag fortfarande. Om jag skriver någonting vill jag gärna skriva ner exakt vilken tid det var jag skrev det.

Tittade precis min gamla diktbok. I den har jag skrivit i sen jag var 11 år. Första dikten i den heter
Hitler. Jag tänkte faktiskt att jag skulle dela med mig av den till er. Utan rättningar och med alla stavfel.
Allt har sin charm.

Hitler.
Av Linnéa 13 augusti 2002.

Grym heten i andra världar det är bara så.
Missthrogen-het och lycka.
Som om det finns 4 årstider så har katten 9 liv.
Man kan alldrig veta om livets slutar snart.
Pojkar och män ska styra, flickor & kvinnor ska lyda.
Vad är det för fel?
Världen behöver jämnställdhet inte låsas om.
Hitler är rasist och jag tror på gud
låt alla tycka vad dom vill bara för det inte blir
för mycket går ut till andra människor.

_____________________________________________________________________________

Jag tycker faktiskt att dikten är ganska fin. Jag viste redan som barn, hur världen är och
att män och kvinnor inte behandlas lika i samhället. Redan då ville jag göra något åt det. Nu kan jag känna mig
som en slacker. En som inte orkar engagera sig längre. Om så bara med en liten dikt.

Jag var även ganska troende som liten. Jag vet inte varför riktigt för ingen i min familj var det då.
Vist, jag och min mamma gick i kyrkan då och då och ett tag sjöng jag i kyrkokörken. Men det var inte mer med det.
Jag minns att jag hade ett kort vid min säng där det stod gud som haver. Och varje kväll läste jag den högt sen bad jag till gud. Det gjorde jag ofta.
Jag kan fortfarande säga att jag är troende. Det skulle vara en lögn att säga att jag inte var det. Men samtidigt så vet jag inte vad det är jag tror på. Jag tror inte att det sitter en liten gubbe på ett moln som skickade sin säd till en stackars oskuld som sen födde jesus. Nej nej nej. Det tror jag inte. Men jag tror på något.
Ibland är det skönt att prata upp till himlen och säga vad man tänker på, även om man inte får något svar.



jag ca 11 år. (haha hittade den precis, inte sett den sen den togs typ)



Kommentarer
Postat av: n00bis

Kram <3

2011-05-22 @ 00:43:46
URL: http://overviktig.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0